kalle säger att jag är rädd för allt. men det är jag faktiskt inte. jag är rädd för mörker, ok. och att jorden ska gå under. och zombies och spöken. men det är inte riktigt realistiskt. panikgrejerna räknar jag inte som rädsla för det känns mer fysiskt än psykiskt nu. jag vet att jag inte kommer dö men ändå vill min kropp sluta andas. konstigt det där.
IALLAFALL, något som jag på riktigt är SKITRÄDD för är hajar. eller egentligen alla stora fiskar.
trots att hajen är en av mina favofilmer så är jag så jävla rädd. när jag såg den första gången (kanske 10 år?) kunde jag inte sova med ljuset släckt på flera nätter. som att det är relevant att en haj kommer och äter upp mig i sovrummet? mhm.
nu har det gått så långt att jag typ inte kan se en hajjävel utan att må illa och automatiskt ta upp fötterna från golvet.
och ja, jag tar upp detta pga det som hänt i nya zeeland. usch, usch och fy stackars människa. känslan när man fattar att en haj huggit tag i en?! alltså. får kalla kårar.
anser inte alls att hajar inte ska få finnas. de ska få finnas lika mycket som alla andra. tycker bara att det är obehagligt att det finns saker som stör vår låtsastrygga värld och som dessutom är så jävla läbbiga!!!
bra dag annars! hejhej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar