det här med att vilja vara någon annanstanns är så himla jobbigt.
samtidigt som jag ser det som ett friskhetstecken, eftersom jag varit rädd för att lämna 'tryggheten' men nu bara vill härifrån.
men det är så himla jobbigt. den här känslan av att inte vara nöjd och vilja bort men vet inte var eller vad jag vill göra. jobbigt att jag inte kan vara trygg i hela 'men jag pluggar nu och blir nånting som jag kan göra nånting av sen, jag gör ju nånting bra' - tanken utan känner att jag står stilla och stampar på samma ställe. 1½ år till i den här stan känns förjävligt just nu.