lördag 22 november 2014

det er bare å glemme eventyrene.

en positiv grej men att kalle flyttat från norge, förutom att jag får träffa honom mycket oftare, är att jag inte längre vill grina pga saknad så fort jag hör norska.
detta resulterar alltså i att jag äntligen kan förkovra mig i norges utmärkta kulturella utbud.
till exempel sitter jag nu och tittar på trolljegeren (sist på bollen) och alltså, NJUTER i hela kroppen pga så otroligt bra.
och HANS, vilken jävla kung!
känner också: 1. vill åka till norge. 2. jag önskar lite att troll finns, kan de inte göra det? speciellt tusseladdar.
åh gud.

efter filmen
spontan känsla: det här är fan den bästa filmen jag sett.
fast det är det ju kanske inte. men heja nordiska naturväsen och norsk humor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar